HJÄLP TILL SJÄLVHJÄLP
Projekt inom självförsörjning och sjukvård
I Nepal bor ännu större delen av befolkningen på landsbygden. I många byar är det ett stort underskott på vuxna män då de tvingats iväg utomlands för att söka arbete. Många arbetar under slavliknande förhållanden i främmande land.
Fler och fler unga kvinnor reser också utomlands, ofta för att arbeta som hembiträden eller i andra lågkvalificerade yrken. Kvar blir vuxna kvinnor med barn och den äldre generationen. Det är vanligt på landsbygden att de flesta kvinnor inte kan läsa och skriva då de bara gått en kort tid i skolan. Ofta behövdes de hemma för att ta hand om småsyskon och hjälpa till med getterna och odlingar.
Det vi satsat på i flera byar är
Självhjälpsprojekt
T ex i byarna Majhi gaun, Salyantar, Khari där byborna fått getter, bikupor, plantor för avokado och fruktträd. Det är meningen att de ska kunna sälja överskottet och få pengar till familjen och ge barnen skolgång. I en av byarna , Majhi gaun, har vi också ordnat vattenledningar och pumpar så att barnen kan gå i skolan istället för att bära vatten från floden långt ner i dalen och hela vägen upp till byn.
Getter är ett bra exempel på snabb uppbyggnad av sin försörjning. Med fyra getter första året kan familjen efter bara ett par år klara stor del av försörjningen. Getter förökar sig snabbt och varje år till den stora religiösa högtiden ”dashain” kan årets bockkillingar säljas då alla hinduer ska offra getter i templen och sedan torka köttet för senare bruk. Bra inkomster för de familjer som fött upp getterna och då löser man också frågan med att ha avsättning för alla bockar som ändå inte kan behållas då det är getterna man vill ha kvar.
Sjukvård
I stora delar av Nepal saknas tillgång till vård. Ibland beror det på att det saknas vårdcentral, ibland finns en sådan men ingen personal så vårdcentralen har stängt. Ju längre bort från städerna man kommer, desto svårare är det att få personal med vårdutbildning.
Ett trettiotal av våra ungdomar har gått vårdutbildningar. Många är ”Health Assistants” som är att jämföra med undersköterskor som fått lite längre teknisk utbildning för att kunna hantera teknisk apparatur och mer avancerad provtagning. Det är dessa health assistants som vanligen är de högst utbildade på en vårdcentral på landsbygden.
På ett par platser i det otillgängliga Humla står vi för vårdcentralen i Challa och vi förser också vårdcentralen i Yalwang med mediciner och periodvis också personal så den kan hålla öppet.
På många platser har vi också hållit ”Food & Health Camps” där vår personal kommit med mat, vacciner, tagit emot alla akuta ärenden. Uppe i Humla har vi till och med, genom vårt samarbete med organisationen ”Ek EK Paila” hjälpt till att arrangera läkarmottagningar för ett par tusen patienter som fått komma till specialistläkare, fått gråstarrsoperationer ute i det fria och många andra behandlingar vi här hemma i Sverige inte skulle drömma om att få sittande ute på en stenbumling.
Katastrofhjälp och akuthjälp
Akuthjälp för att förebygga ”stunting” kraftig undernäring bland barn ordnar vi när vi kan Food & Health Camps i byar på landsbygden. Detta ställer stora krav på organisation, logistik och tillgänglig vårdpersonal men har hjälpt flera tusen personer att överleva.
Vi lade ner särskilt mycket arbete efter de stora jordbävningarna 2015, då en stor del av landet ödelades och under den långa covid-pandemin som innebar att många förlorade sina arbeten, hölls inne på grund av utegångsförbud och landet drabbades både av brist på mat och mediciner då importen ströps.
Hösten 2023 arbetar Chhiring för oss i ett projekt kring miljö och hälsa.
Projektet vänder sig till skolbarn och till familjer i två slumområden i Kathmandu.
Syftet är att öka förståelsen för hur mycket den lokala miljön betyder för vars och ens personliga hälsa.
- Om vi i området smutsar ner vattnet blir vi sjuka när vi dricker det.
- Om vi eldar plast och andra sopor förgiftar vi luften vi andas in.
Det är lättare att koppla till vars och ens möjlighet att göra bättre åtgärder för miljön än att komma med teoretiska resonemang kring vad smältande glaciärer betyder för Nepal om 30 år.
Projektet finansieras med en donation från New Hope – Reseindustrins barnfond. Inspelningen är gjord av Mira Tamang.
Hjälpen går till
Hjälpen går till att motverka trafficking för barn och ungdomar i Nepal genom bland annat utbildning, hjälp till självhjälp, stöttning till familjer och barnhem.
250 kr räcker till
För 250 kr kan 20 barn på gatan äta sig mätta. Två elever i första klass får en uppsättning med skolböcker. Ditt bidrag gör stor skillnad för gatubarnen i Nepal.
Gåvan går till
3% administrativa kostnader. Det inkluderar avgiften till Svensk insamlingskontroll, auktoriserad revisor och bankavgifter. Under 2023 uppgick föreningens intäkter till 2 081 639 kronor. Totalt uppgick utgifterna till 2 232 561kronor, vilket innebär att föreningen gjorde en förlust på 150 922 kronor. Denna förlust var budgeterad och vi har avsatt medel under goda år för att klara de år när vi har många studenter i yrkesutbildningar som kostar mer än grundskola. För att täcka förlusten användes fonderade medel.
Betalningar Föreningen Gatubarn i Nepal
Bli medlem i föreningen för 200 kr / år
Swish: 123 900 36 58
Plusgiro gåvor: 90 03 65-8
Bankgiro gåvor: 900-3658
Bankgiro medlemsavgifter: 900-5778
